Oj oj oj. Sa svart att fatta att vi ar har! Verkligen sa overkligt. Men det ar ett faktum. Jag ar i Asien. Jag ar i Indien. Jag ar i Delhi. Helt fantastiskt, galet och spannande.
Flygresan gick bra hit och aven taxin fran flygplatsen till hotellet. Vi somnade kl 05.30 i morse och sov fram till klockan 14.30. Helt galet men behovligt! Vi har varit ute och gatt och kollat lite precis utanfor dar vi bor. Kopt frukt och vatten. Och nu sitter vi pa internetcafe.
Det ar manga intryck. Inte direkt helt nya men anda nya. Man blir lika forvanad varje gang over manniskors liv och deras situationer. Sa mycket missar och hemskheter. Manniskor som tigger, missbildade och handikappade, barn som ar sa smutsiga och undernarda, gamla manniskor som ligger ute pa gatan mitt i natten som inte ens ser ut som manniskor utan mer som en hog sopor, unga mammor som inte har rad med mat till deras sma sma sma babies, unga pojkar som sliter med hart arbete. Och mycket mycket mycket mer. Tank sa bra vi har det i Sverige. Vi ar sa valsignade med vara liv. Helt ofattbart.
Det svara ar att veta hur man ska hantera situationerna. Nar barnen och andra kommer och tigger till exempel. Man sager nej for man kan inte hjapa alla, det skulle sluta i kaos. Men man vill inte heller vara kall och hjartlos mot dem. Man forsoker prata med dem, uppmuntra dem och ge karlek. Det ar det minsta man kan forsoka med. Jag tanker speciellt pa tre sma barn som kom fram, de tiggde och tiggde. Jag gav inget men fragade vad de hette och berattade vad jag hette och forsokte saga nagot och man sag att de blev glada, det lyste liksom i deras ogon. Jag ber for dem att de ska fa kanna karlek nar de nuddar mig, precis som kvinnan i bibeln som blev helad bara hon nuddade Jesus manteltoffs. Jesus ar ju med mig och bor i mig sa varfor skulle inte Guds karlek kunna stromma genom mig till dem. Jag ber att jag ska fa vara ett sadant redskap och att jag ska fa dela med mig av gladje och karlek aven om jag inte kan ge matriella ting. En liten baby holl i mitt finger sa hart idag ocksa och hon log. jag bad en valsingelse over henne och kande hur liten jag kande mig. Onskar jag kunde gora mer. Men det ar svart...
Nu ar snart min tid vid datorn for denna stund. Tyvarr. Ska kaka och sen se vad vi hittar pa. Vi ligger 3,5 timma fore er i tid for er som undrar. Jag hoppas ni aven kan lasa det jag skriver aven om jag inte har a, a och o med prickar!
Ta hand om er och njut av hostens alla farger! Jag kommer sakna dem.
Massa halsningar fran mig! Puss och kram! Love, M.
Flygresan gick bra hit och aven taxin fran flygplatsen till hotellet. Vi somnade kl 05.30 i morse och sov fram till klockan 14.30. Helt galet men behovligt! Vi har varit ute och gatt och kollat lite precis utanfor dar vi bor. Kopt frukt och vatten. Och nu sitter vi pa internetcafe.
Det ar manga intryck. Inte direkt helt nya men anda nya. Man blir lika forvanad varje gang over manniskors liv och deras situationer. Sa mycket missar och hemskheter. Manniskor som tigger, missbildade och handikappade, barn som ar sa smutsiga och undernarda, gamla manniskor som ligger ute pa gatan mitt i natten som inte ens ser ut som manniskor utan mer som en hog sopor, unga mammor som inte har rad med mat till deras sma sma sma babies, unga pojkar som sliter med hart arbete. Och mycket mycket mycket mer. Tank sa bra vi har det i Sverige. Vi ar sa valsignade med vara liv. Helt ofattbart.
Det svara ar att veta hur man ska hantera situationerna. Nar barnen och andra kommer och tigger till exempel. Man sager nej for man kan inte hjapa alla, det skulle sluta i kaos. Men man vill inte heller vara kall och hjartlos mot dem. Man forsoker prata med dem, uppmuntra dem och ge karlek. Det ar det minsta man kan forsoka med. Jag tanker speciellt pa tre sma barn som kom fram, de tiggde och tiggde. Jag gav inget men fragade vad de hette och berattade vad jag hette och forsokte saga nagot och man sag att de blev glada, det lyste liksom i deras ogon. Jag ber for dem att de ska fa kanna karlek nar de nuddar mig, precis som kvinnan i bibeln som blev helad bara hon nuddade Jesus manteltoffs. Jesus ar ju med mig och bor i mig sa varfor skulle inte Guds karlek kunna stromma genom mig till dem. Jag ber att jag ska fa vara ett sadant redskap och att jag ska fa dela med mig av gladje och karlek aven om jag inte kan ge matriella ting. En liten baby holl i mitt finger sa hart idag ocksa och hon log. jag bad en valsingelse over henne och kande hur liten jag kande mig. Onskar jag kunde gora mer. Men det ar svart...
Nu ar snart min tid vid datorn for denna stund. Tyvarr. Ska kaka och sen se vad vi hittar pa. Vi ligger 3,5 timma fore er i tid for er som undrar. Jag hoppas ni aven kan lasa det jag skriver aven om jag inte har a, a och o med prickar!
Ta hand om er och njut av hostens alla farger! Jag kommer sakna dem.
Massa halsningar fran mig! Puss och kram! Love, M.
