Dag 14

Lika svart som alltid att skriva blogg! Vi lamnade vart alskade barnhem i Kolkata i lordags. Det var verkligen jobbigt. Jag grat av att behova lamna de underbaraste sma broderna jag haft och ocksa for att jag var sa glad och lycklig och tacksam till Gud over organisationen som har raddat livet pa de sma pojkarna.
Nu ar jag i Patna iaf, vi kom hit i sondags och stannar tills fredag. Det ar mycket som hander. Vi bor aven har pa ett barnhem med med bara 7-8 barn pa. Det ar nyare an det forra stallet sa barnen har bara bott har i 6 manader. De tar valdigt bra hand om oss! Vi har lart barnen "A, B, C.." laten pa engelska och man hor dem ga och sjunga den lite da och da. Sa sota! Idag akte vi till sjukhuset for att hamta hem en av pojkarna som haft en ogonoperation. Han hade ett vittnesbord senare ikvall om sin uppvaxt och berattade aven da om ogat. Nar han var 3 ar gjorde han illa ogat och kunde inte langre se pa det vanstra ogat. Han vaxte upp utan sin pappa, hans styvpappa misshandlade honom och han rymde hemifran forsta gangen som 5 aring. Efter att ha bott 4 ar pa jarnvagsstationen, varit beroende av droger, alkohol, lim redan som 5 aring sa fick han till slut hjalp av organisationen vi jobbar med. Han fick aka till sjukhuset och bli av med alla drogproblem och sen komma till barnhemmet som de har. Efter den har operationen som han gjort sa kan han se lite igen pa hans vanstra oga och det ar verkligen ett mirakel. Det var inte alls nan stor chans att han skulle kunna se igen, men ikvall sa testade vi och holl for hans hogra oga och sen holl upp fingrar. Han svarade saklart ratt! Helt underbart. Han ar sa lycklig och tackar Gud for hans liv, for organisationen och for att han kan se igen. En helt underbar liten 9 aring! Jag blir sa glad. TACK GUD!

Igar sa kom det hit ca 50 ledare fran denna organisationen. De delade in sig i smagrupper och deras chef ville att jag och Matilda skulle sitta med och lyssna nar de berattade om vad de gor och sa. Sen ville han ocksa att vi skulle fa ge tips, rad och feedback pa det de sa. Och vi tankte "vad kan vi, tva unga tjejer fran sverige, saga till dessa manniskorna??". Men vi bad Gud om hjalp, att han skulle anvanda oss och saga det som de behovde hora. Jag tror verkligen att Gud ledde oss i de samtalen for de var valdigt berorda efter vi hade fatt dela tankar och jag tror de uppskattade det valdigt mycket. Har i Patna har vi fatt utmanas och fatt ansvar och fortroende. Det kanns jatteroligt! Imorn ska vi sitta och planera ett ungdomsmote som vi ska ha. Det ska vara i 3 timmar (!!!!!!!) och de vill att vi ska vara med och saga vad vi tycker ska vara med och hur vi kan gora och fylla detta motet. De vill aven att vi ska hjalpa dem att starta upp ett nytt ungdomsarbete, fran grunden. Ja som sagt, Gud utmanar oss har i Patna. Det kanns kul aven om det kanns tufft ocksa! Men Gud ar god och han hjalper oss nar vi behover honom sa vi behover inte oroa oss alls egentligen, men som manniska gor man ju det ibland anda.

Jag maste ocksa bara tillagga att det har varit annu en jordbavning. Denna gangen satt vi pa "kyrkfika" (om det gar att kalla det sa har) pa typ 4 vanigen. Jag, Matilda och en Indier satt i en soffa och pratade. Jag kande hur det borjade skaka, men jag trodde att det var indiern som satt och guppade med benen. Men nar jag kollade sa gjorde varken hon eller Matilda det. Da sager indiern "look, the shaking, the ground is shaking". Och alla kollade runt omkring sig och vi sag att hyllorna och byran skakade ocksa. Jordbavningen holl pa i ca 2 minuter, men det var ingen fara. Inte dar vi bor. Men langre narrut var det tydligen mycket varre. Vi har hort att det var illa pa vissa stallen. Riktigt hemskt! Vi ar beskyddade av Gud. Jag och Matilda upplevde var 2 jordbavning pa 2 veckor. Indien, ett upplevelsens land!

Det finns sa mycket att beratta och sa lite tid och sa fa ord for vissa upplevelser, men jag hoppas att ni tycker att det ar nagorlunda spannande att fa folja bloggen och hora lite om vad jag upplever pa andra sidan jorden! Ta nu hand om er alla! Och be garna for mig, jag har blivit forkyld och kan absolut inte sjunga (inte rent iaf) vilket jag tror att jag kan behova i overmorrn om det blir ett ungdomsmote. Nu ska jag ga och forbereda det jag ska dela pa Morning Devotion imorn med barnen och personalen. Jag och Matilda turas namnligen om att dela nagon fran bibeln varannan morgon. Vi far se vad Gud vill att jag ska saga imorn!

Massa karlek. Manga kramar fran mig i Indianien!

Dag 9

Annu en dag har snart passerat och mycket har varit pa schemat. Idag akte vi ivag till Howrah Trainstation. Pa vagen dit hande en helt galen grej. Trafiken har i Calcutta ar helt galen och vi var fast mitt i groten. Jag satt och tankte: "tank om det skulle smalla en bomb har mitt i all rora. jag undrar vad som skulle handa med var bil da, den kan ju knappt lyfta for att vi star som packade sillar". Och sa ratt som det var sa exploderade nagot precis utanfor min fonsterruta nar vi akte. PANG! Vilken sjuk smarta det var for oronen! Jag tankte: "nej nu var det bomben jag tankte pa" och sa kastade jag en blick ut och bakat.Da hade framdacket pa bussen bredvid exploderat. Oj vad vi skrattade! Jag och Matilda hoppade bada till av smallen och vi trodde att nu ar det kort haha. Det ar alltid galet nar vi ar ute och aker. (men oroa dig inte mamma, jag ar very much alive!)

Val pa stationen sa traffade vi nagra ungdomar. 4 killar i 12-13 ars aldern sniffade lim, vi sag nar de tog ut limtuben och la i lim i deras nasdukar. Det gjorde ont i hjartat. De vill hellre leva dar i sin frihet an att komma till ett underbart hem som det vi bor pa. Det ar sa synd. Gud var med dem!
Vi traffade aven 2 mammor till 2 av barnen har pa hemmet. Barnen ar 1,5 och 5 ar och ar tva av de sotaste ungarna jag sett i hela mitt liv. Sa fina! Om jag kunde skulle jag ta med dem hem, for sure! Mammorna till barnen levde pa stationen, de var sa vackra aven om de var smutsiga o hade slitna klader. De var 17 och 18 ar gamla. De fragade om vi hade traffat deras soner och de sa vi att vi hade och jag sa till dem att de har sa vackra barn och de blev glada. De brukar ringa da och da och prata med barnen pa hemmet och det gor barnen valdigt glada. Vi var med och gav mat till ungdomarna pa stationen innan vi for hem igen.

Idag gjorde jag och Matilda tva till intervjuer (vi gjorde tva igar ocksa) med tva barn. Fragar om deras liv och hur de levt innan de kom till barnhemmet. Det ar valdigt intressant men aven valdigt jobbigt. Det ar inte latta liv de har left, jag kan inte forestalla mig hur det ar att ha fodits pa en tagstation och levt dar i flera ar med sin mamma o pappa. De har inte alltid mat, klader eller nanstans att sova. Det ar sa sa sa hemskt. Jag ar sa lycklig nar jag ser att barnen har det bra har och att det alskar att vara har, de ar lyckliga och deras leenden ar akta. Jag blir aven glad nar jag tanker pa hur organisationen jobbar for att hjalpa flera barn och deras foraldrar. Vilken fantastiskt arbete de har och vilka underbara manniskor som lagger sitt liv at sidan for att hjalpa andra. Bless them!

Ikvall fick vi aven se manga till leenden! Ojojoj vad glada barnen var nar de fick hora att vi skulle gora ett drama. Jag, Matilda och Ashun gjorde ett drama som vi gjorde pa alterna. Limmet heter det. Vi kladde ut oss lite och sen fick det bli en light-version av Limmet eftersom vi inte hade all rekvisita. Men barnen blev sa glada. De skratta och hade sa kul. Sa imorn ska vi gora ett annat, de tjatade massa redan ikvall om det. Imorn ska vi nog ha lite shopping pa schemat och sen ivag till en science park (eller hur de stavas) med de sma barnen. Vi far se, schemat kan alltid andras. Pa lordag far vi vidare till en stad vid namnet Patna. Vad som hander dar far vi se nar vi kommer dit. Spannande!

Fortsatt be for oss och forsatt uppmuntra oss! Ni betyder massor!
Kul att ni laser och foljer bloggen. Pa aterseende gott folk!
Massa karlek. Matilda

Dag 7

Namaste!

Igarkvall nar det var "family time" (nar alla barnen pa barnhemmet samlas, sjunger o ber) sa larde jag ut laten Bambalela. Det var valdigt roligt sa nu springer de runt o sjunger den hela tiden typ. De stora barnen ville sen sjunga tva latar for oss och sen ville de sma barnen sjunga tva latar o sen ville de stora sjunga igen och sen de sma och sen blev det en solosang och sen en duett och ja, sa holl de pa. En hel konsert blev det. Jag njot faktiskt av varje sekund. Alla 28 pojkarna ar sa fina o vackra. Det finns en kille, han som sjong solo, som har en san fantastisk rost. Helt underbar! Vilken gava han har fatt alltsa. Alla barnen sjunger med san gladje. Det ar sa svart att forsta att barnen har pa hemmet har bott pa en jarnvagsstation. Nagra av dem foddes till och med dar.
Barnen pa jarnvagsstationen har det inte latt. En del har "tappatsbort" av sina foraldrar och andra rymt hemifran pga svara forhallanden som sexuella overgrepp eller pappor som ar missbrukare. Istallet bor de pa tagstationen och samlar mat fran tag som kommer, alltsa rester fran resenarernas mat och de samlar aven pa sig tomflaskor som de sen kan salja sa de kan kopa lite mat. Ett barn far ungefar 3-4kr per dag nar de samlar burkar. De lever verkligen under svara forhallanden.

Idag var vi ivag och besokte ett Day Care Center som organisationen vi aker med har hand om. Dar far barnen i slummen komma och fa undervisning och mat 3 ganger i veckan. Barnen bor i slummen med deras familjer som ofta bestar utav 10 barn och foraldrar, ofta ar pappan drogmissbrukare. Vi sag en kille pa ca 6 ar som fick ta hand om sina syskon som var ca 4, 3 och 1,5 ar. Det ar verkligen helt galet. Det gjorde sa ont i mitt hjarta. Livet ar verkligen inte rattvist!

Jag och Matilda markte att vi hade oinbjudna gaster i sangen idag. Vi hade MYROR i hela sangen typ. Saaaa ackligt. Jag blev biten pa ogonlocket och det svider fortfarande sa galet mycket. Sa jag skakade av mina sangklader och hoppas veerkligen att de inte kommer tillbaka. Usch usch usch!

Btw, ni som tror att jag och Matilda kommer komma hem och se ut som tva indier (i fargskala menat) ni har sa fel. Sen vi kom hit har det varit lite sol 3 dagar. Men mest ar det moln, och da en stort molntacke. Regnperioden ar inte over an sa det har regnat en hel del ocksa. Det ar varmt (35 grader), svettigt, molnigt och FUKTIGT! Det ar som att ga omkring i en angbastu konstant. Helt sjukt vad man svettas. Och nar man sen leket med barnen, ojojoj. Jag trodde inte att jag kunde svettas sa har mycket, haha.

Nu har jag precis skypat med Mathias och det var sa skont att hora hans rost och sa trevligt att prata om de som hander har vs det som hander pa hemmaplan. Jag ska ta en "dusch" nar jag ar klar innan jag ska fixa med tvatten som ligger blot i en hink. Har i indien duschar vi med en hink och en skopa till. Det gar hanska bra. Dock forsvann elektrisiteten igarkvall nar jag duschade och det blev kolsvart. Annars sa funkar det mycket bra! Matilda har varit sjuk en gang hittills (i lordags pga fredagkvallsmaten) men jag har klarat mig. Sa jag hoppas vi klarar oss bra i fortsattningen ocksa!

Jag tankte ocksa bara saga att ni jattejattejatte garna far skicka ett sms till mig nar ni vill. Varje gang jag ser att nagon har skrivit blir jag sa glad. Skriv om vad ni gar hemma i Sverige, skriv om er vardag, skriv uppmuntrande ord eller bara hej. Jag blir sa glad och uppmuntrad nar jag far de, sa gor jattegarna det om ni vill! Ni kan smsa till mitt vanliga nummer for jag stoppar i det i mobilen da och da, nar jag inte maste ha mitt indiska i.

Nu ar det dags for duschen! Ha en superbra tisdagskvall!
Massa karlek. /Matilda

Calcutta! I am a taxidriver in Calcutta...

Efter en 18 timmar lang tagtripp sa kom vi antligen fram till Calcutta. Vilket stalle. Jag och Matilda bor pa ett barnhem just nu tillsammans med mannen som startade det och hans fru, var kara roomie Ashoe och 28 underbara barn! Jag ar sa lycklig att jag fatt traffa dessa barnen och lara kanna dem, kommer vilja ta med dem hem nar vi ska vidare. Har i Calcutta har vi varit mycket har pa barnhemmet och umgatts med barnen, vi har aven besokt jarnvagsstationen dar barnen kommer ifran och gett mat till nagra av de barnen som bor pa stationen nu, vi har besokt en nyplanterad kyrka och predikat dar. Vi kommer aven att fa undervisa barnen har pa hemmet. Idag skulle vi forsoka oss pa att undervisa de sma barnen i engelska, men det blev kaos. Och pga sprakproblemet sa kunde vi inte saga till dem ordentligt. Vi sprang, lekte och skrek tills vi var helt svettiga haha. Men de ar underbara.

Annars om Calcutta. Det ar sjuuukt mycket folk. Trafiken ar helt insane!! Och det gar kossor lite har och dar pa gatorna sa gissa om det ar bra att det finns tutor. Chafforens baste van: tutan! Jag skulle aldrig satta mig i bilen har, vi har ju varit nara flera ggr att krocka, men Gud ar trofast och skyddar oss. Amen!

Jag har inte sa mycket tid att skriva idag. Klockan ar mycket har. Men imorn kan jag skriva lite mer detaljerat. Jag mar iaf bra som sagt, forutom att jag fatt na eksem, det inte vad men min roomie tror att det ar pga varmen. Well well, de forsvinner nog.

Dags att kila igen, tyvarr. Skriver imorn!
Massa karlek. Anna Matilda

INDIEN!

Forsta inlagget! Oj, vilken svar uppfigt jag har framfor mig. Att skriva om allt som har hant har ar inte en latt uppgift. Aven fast vi int evarit har sa pass lange sa har det redan hant mycket. Sa mycket intryck, sa manga kanslor! Internet ar valdigt segt sa jag maste forsoka fatta mig hyfsat kort. Hoppas ni har forstaelse for det.Jag far helt enkelt borja fran borjan...

Delhi
Flyget gick jattesmidigt, fran Sverige till Istanbul till Delhi. Det var bra service och goood mat! Vi fick egna skarmar som vi fick se pa film pa och spela spel och liknande, sa vi klagade inte. En mycket bra resa ma jag saga, ak med turkish airlines hehe. Val framme i Delhi sa gick vi igenom visum-kontrollen och hamtade vara vaskor. Efter det sa skulle vi bara ga ut och hitta var skylt med vara namn pa. Men det var lattare sagt an gjort! Vi kollade pa alla skyltar och lappar som fanns i handerna pa alla indier som stod och vantade, men vi hittade aldrig vara namn. Sa vi gick runt och letade och gick forbi mannen men namnlapparna flera flera ganger. Och nar vi till slut tappade hoppet sa hittade vi var kille Edward. "Matilda L och Matilda B" stod pa lappen och vi kande genast hur stenen i brostet forsvann. Man kande sig lite som en kandis dar med namne o allt, fast det hade kants lite glammigare om man inte varit svettig och anfadd efter allt letande, men det fick ga.

Det finns sa mycket att beratta som jag inte hinner med sa jag skriver ner nagra punkter om vistelsen i Delhi.
1. forsta intrycket var fattigdomen. det ar verkligen smutsigt och fattigt. kanns overkligt!
2.ALLA tittar pa oss for att vi ar vita, eller vanta, ja menar ju alla stirrar pa oss. man kanner sig lite som en utomjording haha.
3. vi har akt "cykeltaxi", det var en upplevelse. men vi tyckte sa synd om pojkspolingen som var tvungen att sta upp och cykla hela vagen och han var ju bara ben o skinn. men han blev glad att vi ville aka med honom och inte tog nagon annan, han ville ju trots allt tjana pengar.
4. vi besokte ett slumomrade i delhi. det var sa fattigt och sa hemskt att se. vi halsade pa en skolklass med barn som bor i slummen. de var sa fina och underbara de barnen. familjerna bodde bland grisar o getter och de hade inte mycket alls. anda kunde man se en gjadje i deras ogon, gladje att de levde och att de hade varandra. sa svart att forklara, man maste se det med egna ogon for att forsta hur jobbigt det var. jag kande mig hjalplos, ville gora sa mycket. jag kande mig tacksam, for allt som jag har hemma i sverige. jag led med dem och det var tufft.
5. en annan jobbig grej, fast pa ett annat satt ar maten. den ar sa sjuuuuuuukt stark! det branns i hela munnen nar man ater. ojojoj sager jag bara!

sist men inte minns sa maste jag beratta att jag och matilda vaknade upp en natt i delhi av en jordbavning. det var helt sjukt! hela sangen skakade och det var jatteotackt. jag har aldrig varit med om det forut. det var tydligen den forsta som varit pa 11 ar i indien fick vi hora. sjuk bra tajming av oss. det gick som sagt bra sa ni vet. oroa er inte.

Jag har mer att beratta men det far jag skriva senare i veckan om jag far tillfalle for nu ska jag lamna over till Matilda. Hoppas ni alla har det superbra dar hemma. Vi har det bra har, Gud beskyddar oss och vi ar valsignade.

Fortsatt garna att be for oss, var resa och om beskydd.


Massa karlek! 
Anna (som jag kallas har i indien)

Imorn smäller det!!!!

Imorn är det dags. Imorn åker jag till Indien. Det känns verkligen helt galet. Det är verkligen på riktigt. Idag fick jag säga hejdå till min Mathias. I hate goodbyes! Det var verkligen verkligen tufft, även om det bara är 3 månader. Jag kommer sakna honom så mycket! Men jag ber och hoppas att jag kommer att kunna ha fokus på det som händer i Indien, att jag kommer kunna finnas till hands med 110%. Det kommer bli så spännande, så roligt, så tufft och jobbigt! Men jag får inte glömma att Gud är med mig.

Idag måste allt ner i väskan, packningen måste va klar. Hur svårt som helst. Indierna sa: "ta med toapapper." Hur ska man kunna ha med toapapper för 3 månader när ens packning får väga 20kg allt som allt?! Den här resan blir verkligen en upplevelse! Det tror jag allt!!

Jag ska försöka att uppdatera så ofta jag kan, varje gång jag får tillfälle. Hoppas ni vill följa bloggen och se o höra vad som händer i Indien. Och be gärna för mig och Matilda (hon jag åker med). Vi behöver allt stöd vi kan få.

Ha en underbar dag!
kärlek.

Kalas!

Vilken bra dag jag haft! Jag har varit på en underbar gudstjänst och efter det har jag haft kalas. Jag fyller nämligen år på tisdag (samma dag som jag åker) och därför firades min födelsedag lite tidigare i år. Vi har grillat, fikat och haft jättetrevligt umgänge. Jag hinner inte skriva så mycket nu, ska se på film med Mathias. Det är sista kvällen med honom innan jag åker. Men jag lägger ut några bilder från kalaset i alla fall!









kärlek.

Nice times!

Fina tider, fina tider. Igår träffade jag min fina Stina. Vi gick på ett litet "seminarium" där lite folk från Indien pratade, vilket var väldigt komiskt med tanke på att de är just de personerna som jag haft haf kontakt med. Så ikväll ska jag träffa dem igen och få lite mer info om när vi anländer och så, det blir kanon! Jag förstår fortfarande inte att jag ska åka, det är ganska obegripligt, men om 4 dagar så smäller det! Helt sjukt spännande och läskigt haha. But im looking forward to it!

Igår var vi på bio; "Apornas planet (r)evolution", den var mycket bra, se den!! Det kan jag verkligen rekommendera.
Idag har jag o Mathias däremot varit på marieberg och shoppat istället. Jag har köpt en kamera (tack pappa, mamma, Linus, Martin o Amanda) som jag ska ha med mig till india. Jag ska be om beskydd så att den håller, det kan behövas!

Ha en trevlig kväll!

kärlek.

Fina Stina




Jag är glaaaaad för idag ska jag hänga med min fina Stina. VI bodde tillsammans förra året i Örebro och träffades typ varje dag alltså. Nu i sommar träffade jag henne vid ett tillfälle och det var i mitten av juni. Så nu ska det bli så roligt att catcha up! Wonderful!

Ha en välsignad dag! KRAM


kärlek.