We made it!

Forst o framst maste jag be om ursakt, jag har nu andrat installningarna pa min blogg sa att aven de som inte har nagon blogg sjalv kan kommentera. Jag visste inte att det inte fungerade innan. Men nu ska det ga. Sa kor hart!

Vi klarade av den 12 timmar langa bussresan. Vi hade hort att det skulle vara en nara-doden-upplevelse, med smala vagar i bergen med stup precis intill. Inte riktigt sa illa var det. Tack Gud! Som vi kanske har forstatt sa kor alla som galningar har i Indien. Och nar vi nu skulle aka buss sa lange sa var det saklart inget undantag. Chafforen korde som en galning och hela bussen guppade konstant. Dock var det bara berg o stup de tre sista timmarna pa morgonen, sa det var helt lugnt. Inte alls sa illa som folk hade sagt! Sa det kandes jatteskont, jag ar inte alls orolig for resan hem, bara lite for att chafforen ska vara annu galnare, men det gar knappast. Resan gick som sagt bra och vi kom fram hela och sakra. Dock sa glomde jag min kamera i taxin efterat, hur kunde jag gora det? Jag ar sa ledsen for den va bra och ny. Ber fortfarande att det ska losa sig, men kanns kanske hopplost. Men som sagt, ingenting ar omojligt for Gud!

Vi bor numera uppe i bergen. Det ar helt fantastiskt. Lokaltrafiken har ar galen, smala vagar med stup o de kor som galningar. Men det ar lite charmit med stallet ocksa. Nar man tar bussen fran staden (Dharamsala) och upp till oss sa tar det kanske 30min. Sen kliver vi av pa den lilla "huvudvagen" och gar in pa en liten stig och gar i ca 15 minuter ut i skogen. tillslut kommer man fram till huset dar vi bor. Vi bor pa 2000m hojd och har den vackraste utsiktien. Helt fantastiskt att sitte ute och bara kolla ner pa staden och alla berg runt omkring! Sa fridfullt och rofyllt! Det ar inte alls som det vi sett tidigare av indien. Har ar det aven kallare. Vi har typ som svensk var. Det ar runt 15-20 grader varmt och solen ar valdigt stark. Vilket vi fick erfara igar. Jag satt ute i solen och laste bibeln och lyssnade pa lovsang i kanske en timma och senare pa dagen var jag en tomat i amsiktet. Sa idag har jag smorjt in mig! Man lar sig av sina misstag! Pa natterna sover jag i linne, undersstall, strumpor, raggsockor, skarf och mossa och ligger i en sovsack. Jag har aven en filt under mig och en over mig. Supermysigt! Dock en valdig skillnad fran forra manaden i Indien. Da sov jag i shorts o linne och svettades om vi bara hade flakt och ingen AC. Aven om jag saknar varmen ibland sa ar detta mycket battre. Nu kan jag ju vara i solen utan att smalta bort, utan att svettas ihjal. Sa skont!

Nar vi at frukost forsta dagen nar vi kommit fram sa at jag och Matilda sjalva. Da horde jag ingen trafik alls, det var tyst, solit, lagom varmt, lukt fran naturen, ljud fran faglarna och det anda jag kunde hora forutom det var mina egna andetag och Matildas tuggande pa hennes rostade macka. Det var livet pa en pinne! Har uppe i bergen stormtrivs jag. Vi sitter ute och ater varje maltid och det ar sa behagligt!

Just nu sitter vi pa ett internetcafe langre ner i berget. Det ar mycket sokande turister har omkring sa vi ser manga vita. Just detta stallet som vi ar pa nu finns det mycket turister. Har i narheten bor aven Dalai Lama. Sa det finns aven mycket munkar, hinduer och andra religiosa manniskor. I narheten dar vi bor finns det aven en "yoga skola". Alla eleverna maste halla pa med sant varje dag. Det finns mcyket att beratta, men jag kan inte fa med allt. Men som sagt det ar mycket andligt manniskor haller pa med har och det ar inte bra andligt om man sager sa. Be garna for dessa manniskor att de ska forsta vad som ar sanning!

Vi har inte borjat jobba ordentligt an, det satter igang nu i veckan. Vi kommer troligtvis att jobba i byn dar vi bor med manniskorna dar. Mest med barn tror jag. Vi vet inte sa mycket an for att han som ar ansvarig har varit bortrest, han kommer idag eller imorn. Vi kommer ev att undervisa en del i engelska. Men allt ar ganska oklart en, men vi far se. Jag ser fram emot detta, det ska bli sa spannande!

Jag kommer inte ha tillgang till dator jattemycket. Kanske en gang i veckan, eller en gang pa tva veckor. Sa att ni vet. Men jag har mitt indiska mobilnr om ni verkligen behover fa tag pa mig eller informera mig. Mitt nummer finns i tidigare inlagg!

Nu maste jag kila. Ska kaka nagot, far se vad. Hoppas pa nagot oindiskt for en gangs skull. Det gar ju att hitta har pa detta turiststalle. Ha det sa bra alla dar hemma nu! Pa aterseende!
Massa karlek. /Khushi 
(mitt indiska namn, fick ett eftersom jag och Matilda har samma namn, sa de kan ha kolla pa oss. Khushi betyder gladje och skratt. Matilda heter Muskan som betyder leende)

Resan fortsatter uppat i landet...

Nu har tiden med denna organisationen gatt till sitt slut. Idag reser vi vidare till Delhi med tag och sen fran Delhi aker vi vidare upp till Dharamsala. Sa pa torsdag morgon ar vi framme! Det blir en lang och tuff resa. Men Gud har beskyddat oss hittills och Han har san omsorg om oss sa jag kanner mig lugn. Vi har aven fatt fina vanner har i Indien som hjalper oss. Sa ni behover inte heller oroa er, men fortsatt garna be for oss anda. Jag kanner mig lite krasslig och har ont i magen, sa jag hoppas att jag klara av resorna hysat och att de inte blir for mardromsliknande.

Nu kommer vi aven att forflytta oss fran ca 35-40 grader (som det varit senaste veckan typ), till svalare breddgrader som ligger runt 15-25. Natterna kommer bli kalla och vi kommer fa anvandning av vara sovsackar, understall, strumpor osv. Kan bli mysigt! Dock kan de vara sa att duschvattnet ar iiiiiskallt. Och de blir ju mindre roligt. Men vi far helt enkelt se vad som vantar oss. Jag tror det kommer bli hur bra som helst!

Hoppas ni alla far en bra vecka och att ni tar hand om varandra! Gud alskar er! Idag laste jag att storst av allt ar karleken. Kom ihag att gora allt i karlek, annars ar det inte vart att goras. Sa alska varann!
Massa karlek harifran Indien!
KRAM

Come on people!

Nar ni laser far ni garna kommentera, stalla fragor eller vad som helst. Det skulle kannas lite mer peppande att skriva om jag vet att ni laser och kommenterar, haha. Livet ar inte latt nar det ar svart! Ville bara saga det.
Predikan idag gick bra btw, det var en bra mote! Imorn vantar nya spannande aventyr, man vet aldrig vad som hander i Indien!

Hoppas ni alla haft en grymt bra dag! Godnattkramar!
Karlek.

En titt fran Indien!

Vill bara lagga upp en bild fran Kolkata tiden. Saknar barnen dar sa otroligt mycket!


Sista tiden av forsta tiden i Indien

Long time no see! Har tyvar inte haft tillgang till datorn och till att uppdatera bloggen. Men har kommer lite uppdatering om de veckorna som har gatt. Jag kan dock inte skriva om allt, hoppas ni forstar, men jag ska forsoka fa med en del. Sist jag skrev var vi i Patna. Och vad har hant dar och efter det? Vi har varit en vecka i Varanasi och nu ar vi i Gorakhpur. Och efter det ska vi upp till bergen!


Patna
Vi var med och skulle planera ett ungdomsmote som slutade i kaos. Det ar alldeles for svart att forklara sa jag far beratta sen om ni vill hora haha. Det var iaf pga brist av komminikation!
I Patna hande aven en riktigt komisk men jobbig grej. Vi var med personalen till tagstationen och blev inbjudna pa ett kontor for att organisationen skulle fa ett godkannande att fa undervisa barnen som lever vid tagstationen. Val dar inne bjod de oss pa kakor, frukt o sa. Jag tog en banan och Matilda fick olyckligtvis en acklig kaka. Efter ett tag sa tar "bossen" dar inne pa kontoret fram fatet igen och vill bjuda mig pa en kaka. Jag har da jatteont i magen o mar illa och vill darfor inte ta en kaka. Men han insisterar och alla 10 personer dar inne kollar pa mig nar jag forsoker tacka nej. Men icke! Jag blev tvungen o ta samma kaka som Matilda och han sa "it's tasty, try it". Sa jag tar upp kakan och smakar, medan ALLA kollar pa mig, och den var hur acklig som helst. Alla vantar pa en reaktion och jag sager: Bahood atcha! och ler stort (vilket betyder mycket gott.) Alla skrattar och ler eftersom jag var sa artig och go som svarade pa hindi. Medan jag forsoker trycka i mig den ackliga kakan sa berattar mannen att frun till mannen som sitter bredvid honom har bakat kakan. Sa jag ler, med munnen full av det ackliga innehallet, mot mannen o forsoker se ut som om jag ater den godaste kakan i mitt liv. Inte lyckat alls! Jag at halva och sparade resten i handen och sa fort vi kom ut sa kastade jag den. Det var verkligen inte ett roligt tillfalle, med tanke pa hur jag madde och illamaendet la sig ju inte direkt efter den kakan, utan dubblades typ. Men det ar ganska komiskt att tanka pa det som hande nu i efterhand. Haha, sitter faktiskt o sma skrattar nu nar jag skriver!


 Varanasi
Nar vi var i Varanasi traffade vi Samuel Ljungblahds indiska dubbelgangare. Eller iaf hans bror. De var sjukt lika i drag i utseendet! Valdigt komiskt faktiskt. Han var en av de som jobbade pa barnhemmet.
En dag i Varanasi blev vi sjuka. Bade jag, Matilda och Asong (tjejen som vi var med). Troligvis maten som vi at dagen fore. Matilda lag ater igen och spydde (hon har varit spy-sjuk en gang tidigare) men jag hade mest ont i magen och hade lite ork i kroppen. Inga spyor for mig och inge diarre eller sa. Sa hittills har jag klarat mig fint! Det kanske kommer sen for mig (Gud, snalla gor sa att det inte kommer!!)
I Varanasi hade vi aven en liten turistdag. Vi besokte buddisttempel, buddistmuseeum och aven ett genismtempel. Det var intressant att lara sig mer om deras religion. Vi sag aven massa vita turister. Ganska ovant. Man ar van att vara de anda tva vita i Indien typ. Efter som att Varanasi ar en hinduisk stad sa besokte vi ju ocksa deras heliga flod Ganges. Vi satt i batar i floden och kollade pa deras hinduiska lovsangsgudstjanst. Det var speciellt. Konstigt. Och mest konstigt.Manniskorna har i indien ar verkligen starkt troende. Alla bilar och sma ritschas (typ sma taxin) har bilder pa deras gudar. Nu i oktober kommer aven hinduerna ha sin arliga festival och halla pa och tillbe sina gudar i 4 dagar. Sa overallt i landet byggs det upp tempel vid gatorna och de gor massa avgudar i lera som de ska kasta i Ganges sen. Massa belysning satts upp, som vi har vid jul typ. Det fixar sa mycket! Far se om de aven har gjort der uppe i bergen dit vi ska.
Maste aven beratta kort om en dag pa tagstationen. Det ar sa mycket elende! Vi sag manniskor som tiggde, som var sjuka, som var skadade. Vi sag till och med tva doda manniskor. De hade dott pa ett tag och blivit avlamnade pa stationen. Forhoppningsvis for att nagon skulle hamta upp dem dar, men man vet aldrig. Det var massa flygor runt dem och det kandes sa overkligt! De lag precis framfor vara ogon. Vi traffade massa barn som sprang runt och sniffade och drog in lim genom munnen. De va hoga och sag ut som spoken. De hade daliga klader och var i san dalig halsa. Det gor verkligen ont. Overallt finns det manniskor som behover hjalp, men vad kan jag gora? Man kanner sig sa galet maktlos. Jag ber varje dag att Gud ska hjalpa dessa manniskor. Det ar nagon jag kan gora iaf, men jag onskar jag kunde gora sa mycket mer!!!
Vi besokte aven nagra husforsamlingar och fick dela vittnesbord och sanger dar. Mannen som startat upp en av forsamlingarna hade aven startat up 39 andra. Snacka om att det ar vackelse i Indien! Amen!
Maste bara lagga till att jag akte moppe med "Samuel Ljungblahds dubbelgangare". Vi skulle leta efter ATM, alltsa bankomat for att ta ut pengar. Men de tog sin lilla tid, alla vi kom till var out of service! Det jag ville saga med det var att jag akte indian style. Alltsa utan hjalm i galen trafik dar alla tutar o kor som galningar! Det va lite laskigt men aven en underbar frihetskansla haha. Jag bad iofs nastan hela akturen att Gud skulle beskydda oss, men jag visste ju ocksa att han gjorde det, sa jag forsokte mest njuta av det roliga tillfallet! hah

Gorakhpur
Nu har vi kommit till var sista punkt innan vi ska fara vidare upp till bergen. Har bor vi i ett sant otroligt vackert hus. Vart rum har AC, skona sangar, eget badrum med riktig toa och riktig dusch, vi mar bra! Det kanns som om vi bor i ett palats. It's like heaven on earth!! I Sverige hade de kanske varit ett 3 stjarnigt hotell, men har ar det mer an 5 stjarnit for oss. Man marker hur tacksam man blir for sa lite! Har ska vi iaf vila ut oss och bara ma bra innan vi ska vidare. Vi har aven lekt lite med barnen som bor har, igar larde jag med Prinsessan och Draken, en lek. Och till och med en pojke som aldrig brukar vilja leka va med. Han va sa lycklig. Han ar stum och dov, men man sag hur han los av lycka efter leken. Det var sa harligt att se! Imorn ska vi predika pa en gudstjanst sa det ska vi forbereda nu. Gud ar god mot oss har i Indien!

Glom inte att be for var resa till bergen, det blir smala kringliga vagar med stup vid sidan av. Gud kommer beskydda oss. Sa be for det ar ni snalla!

Och om ni vill sa far ni mer an gaaaarna sms mig nar ni vill, har har ni mitt indiska nummer: +919674371842, glom inte skriva vem det ar ifran! Jag blir alltid lika glad nar jag hor smsljudet, sa skriv garna om er dag eller nagot uppmuntrande! Det ar guld vart for mig att hora hur ni har det i Sverige ocksa!

Pa aterseende! Nu maste jag kila, har en del att forbereda!
Massa massa massa karlek!

Dag 14

Lika svart som alltid att skriva blogg! Vi lamnade vart alskade barnhem i Kolkata i lordags. Det var verkligen jobbigt. Jag grat av att behova lamna de underbaraste sma broderna jag haft och ocksa for att jag var sa glad och lycklig och tacksam till Gud over organisationen som har raddat livet pa de sma pojkarna.
Nu ar jag i Patna iaf, vi kom hit i sondags och stannar tills fredag. Det ar mycket som hander. Vi bor aven har pa ett barnhem med med bara 7-8 barn pa. Det ar nyare an det forra stallet sa barnen har bara bott har i 6 manader. De tar valdigt bra hand om oss! Vi har lart barnen "A, B, C.." laten pa engelska och man hor dem ga och sjunga den lite da och da. Sa sota! Idag akte vi till sjukhuset for att hamta hem en av pojkarna som haft en ogonoperation. Han hade ett vittnesbord senare ikvall om sin uppvaxt och berattade aven da om ogat. Nar han var 3 ar gjorde han illa ogat och kunde inte langre se pa det vanstra ogat. Han vaxte upp utan sin pappa, hans styvpappa misshandlade honom och han rymde hemifran forsta gangen som 5 aring. Efter att ha bott 4 ar pa jarnvagsstationen, varit beroende av droger, alkohol, lim redan som 5 aring sa fick han till slut hjalp av organisationen vi jobbar med. Han fick aka till sjukhuset och bli av med alla drogproblem och sen komma till barnhemmet som de har. Efter den har operationen som han gjort sa kan han se lite igen pa hans vanstra oga och det ar verkligen ett mirakel. Det var inte alls nan stor chans att han skulle kunna se igen, men ikvall sa testade vi och holl for hans hogra oga och sen holl upp fingrar. Han svarade saklart ratt! Helt underbart. Han ar sa lycklig och tackar Gud for hans liv, for organisationen och for att han kan se igen. En helt underbar liten 9 aring! Jag blir sa glad. TACK GUD!

Igar sa kom det hit ca 50 ledare fran denna organisationen. De delade in sig i smagrupper och deras chef ville att jag och Matilda skulle sitta med och lyssna nar de berattade om vad de gor och sa. Sen ville han ocksa att vi skulle fa ge tips, rad och feedback pa det de sa. Och vi tankte "vad kan vi, tva unga tjejer fran sverige, saga till dessa manniskorna??". Men vi bad Gud om hjalp, att han skulle anvanda oss och saga det som de behovde hora. Jag tror verkligen att Gud ledde oss i de samtalen for de var valdigt berorda efter vi hade fatt dela tankar och jag tror de uppskattade det valdigt mycket. Har i Patna har vi fatt utmanas och fatt ansvar och fortroende. Det kanns jatteroligt! Imorn ska vi sitta och planera ett ungdomsmote som vi ska ha. Det ska vara i 3 timmar (!!!!!!!) och de vill att vi ska vara med och saga vad vi tycker ska vara med och hur vi kan gora och fylla detta motet. De vill aven att vi ska hjalpa dem att starta upp ett nytt ungdomsarbete, fran grunden. Ja som sagt, Gud utmanar oss har i Patna. Det kanns kul aven om det kanns tufft ocksa! Men Gud ar god och han hjalper oss nar vi behover honom sa vi behover inte oroa oss alls egentligen, men som manniska gor man ju det ibland anda.

Jag maste ocksa bara tillagga att det har varit annu en jordbavning. Denna gangen satt vi pa "kyrkfika" (om det gar att kalla det sa har) pa typ 4 vanigen. Jag, Matilda och en Indier satt i en soffa och pratade. Jag kande hur det borjade skaka, men jag trodde att det var indiern som satt och guppade med benen. Men nar jag kollade sa gjorde varken hon eller Matilda det. Da sager indiern "look, the shaking, the ground is shaking". Och alla kollade runt omkring sig och vi sag att hyllorna och byran skakade ocksa. Jordbavningen holl pa i ca 2 minuter, men det var ingen fara. Inte dar vi bor. Men langre narrut var det tydligen mycket varre. Vi har hort att det var illa pa vissa stallen. Riktigt hemskt! Vi ar beskyddade av Gud. Jag och Matilda upplevde var 2 jordbavning pa 2 veckor. Indien, ett upplevelsens land!

Det finns sa mycket att beratta och sa lite tid och sa fa ord for vissa upplevelser, men jag hoppas att ni tycker att det ar nagorlunda spannande att fa folja bloggen och hora lite om vad jag upplever pa andra sidan jorden! Ta nu hand om er alla! Och be garna for mig, jag har blivit forkyld och kan absolut inte sjunga (inte rent iaf) vilket jag tror att jag kan behova i overmorrn om det blir ett ungdomsmote. Nu ska jag ga och forbereda det jag ska dela pa Morning Devotion imorn med barnen och personalen. Jag och Matilda turas namnligen om att dela nagon fran bibeln varannan morgon. Vi far se vad Gud vill att jag ska saga imorn!

Massa karlek. Manga kramar fran mig i Indianien!

Dag 9

Annu en dag har snart passerat och mycket har varit pa schemat. Idag akte vi ivag till Howrah Trainstation. Pa vagen dit hande en helt galen grej. Trafiken har i Calcutta ar helt galen och vi var fast mitt i groten. Jag satt och tankte: "tank om det skulle smalla en bomb har mitt i all rora. jag undrar vad som skulle handa med var bil da, den kan ju knappt lyfta for att vi star som packade sillar". Och sa ratt som det var sa exploderade nagot precis utanfor min fonsterruta nar vi akte. PANG! Vilken sjuk smarta det var for oronen! Jag tankte: "nej nu var det bomben jag tankte pa" och sa kastade jag en blick ut och bakat.Da hade framdacket pa bussen bredvid exploderat. Oj vad vi skrattade! Jag och Matilda hoppade bada till av smallen och vi trodde att nu ar det kort haha. Det ar alltid galet nar vi ar ute och aker. (men oroa dig inte mamma, jag ar very much alive!)

Val pa stationen sa traffade vi nagra ungdomar. 4 killar i 12-13 ars aldern sniffade lim, vi sag nar de tog ut limtuben och la i lim i deras nasdukar. Det gjorde ont i hjartat. De vill hellre leva dar i sin frihet an att komma till ett underbart hem som det vi bor pa. Det ar sa synd. Gud var med dem!
Vi traffade aven 2 mammor till 2 av barnen har pa hemmet. Barnen ar 1,5 och 5 ar och ar tva av de sotaste ungarna jag sett i hela mitt liv. Sa fina! Om jag kunde skulle jag ta med dem hem, for sure! Mammorna till barnen levde pa stationen, de var sa vackra aven om de var smutsiga o hade slitna klader. De var 17 och 18 ar gamla. De fragade om vi hade traffat deras soner och de sa vi att vi hade och jag sa till dem att de har sa vackra barn och de blev glada. De brukar ringa da och da och prata med barnen pa hemmet och det gor barnen valdigt glada. Vi var med och gav mat till ungdomarna pa stationen innan vi for hem igen.

Idag gjorde jag och Matilda tva till intervjuer (vi gjorde tva igar ocksa) med tva barn. Fragar om deras liv och hur de levt innan de kom till barnhemmet. Det ar valdigt intressant men aven valdigt jobbigt. Det ar inte latta liv de har left, jag kan inte forestalla mig hur det ar att ha fodits pa en tagstation och levt dar i flera ar med sin mamma o pappa. De har inte alltid mat, klader eller nanstans att sova. Det ar sa sa sa hemskt. Jag ar sa lycklig nar jag ser att barnen har det bra har och att det alskar att vara har, de ar lyckliga och deras leenden ar akta. Jag blir aven glad nar jag tanker pa hur organisationen jobbar for att hjalpa flera barn och deras foraldrar. Vilken fantastiskt arbete de har och vilka underbara manniskor som lagger sitt liv at sidan for att hjalpa andra. Bless them!

Ikvall fick vi aven se manga till leenden! Ojojoj vad glada barnen var nar de fick hora att vi skulle gora ett drama. Jag, Matilda och Ashun gjorde ett drama som vi gjorde pa alterna. Limmet heter det. Vi kladde ut oss lite och sen fick det bli en light-version av Limmet eftersom vi inte hade all rekvisita. Men barnen blev sa glada. De skratta och hade sa kul. Sa imorn ska vi gora ett annat, de tjatade massa redan ikvall om det. Imorn ska vi nog ha lite shopping pa schemat och sen ivag till en science park (eller hur de stavas) med de sma barnen. Vi far se, schemat kan alltid andras. Pa lordag far vi vidare till en stad vid namnet Patna. Vad som hander dar far vi se nar vi kommer dit. Spannande!

Fortsatt be for oss och forsatt uppmuntra oss! Ni betyder massor!
Kul att ni laser och foljer bloggen. Pa aterseende gott folk!
Massa karlek. Matilda